Annonser från Google:
Övriga annonser:
Jag har hjälpt många
par att bli lyckliga tillsammans igen.
Leg. psykolog
Leg. psykoterapeut
Gunborg Palme. Plats: , Stockholm, eller via telefon.


Annons: Medicinsk chef för Web4health
Jag hjälper dig med behandling av oro, ångest, övervikt, ätstörningar, kriser, fobier, utmattningsdepression, familjerådgivning m.m. Jag använder behandlingsmetoder som Kognitiv, gestalt-, insiktsterapi. Akuttider finns. .
Slut på annons.
Google Adsense ad
Slut på annonser.

Hur fungerar den mänskliga hjärnan? Hur tänker människor? Hur tänker psykiskt sjuka människor fel?

Sammanfattning: Den mänskliga hjärnan fungerar genom att välja och applicera olika kognitiva moduler. Dessa moduler kan vara medfödda, men är oftast inlärda.

Ducnguyen logo
psychologist Gratis medicinsk rådgivning om psykiska problem

Hur fungerar den mänskliga hjärnan? Hur tänker människor? Hur tänker psykiskt sjuka människor fel?

Vill du söka med en medicinsk fråga som inte handlar om psykiska problem?
Go the top of the page Sidans början Forum iconDiskutera detta Forum iconFå råd av en expert Printer Skriv ut
Fråga: 
Författare: Jacob Palme, professor, Stockholm University.
Första version: 2006-02-14.
Senaste ändring: 2011-02-05.

Hur fungerar den mänskliga hjärnan? Hur tänker människor? Hur tänker psykiskt sjuka människor fel?

Svar:

Kognitiva moduler

Den mänskliga hjärnan fungerar genom att aktivera tankemoduler (kognitiva moduler). Exempel på kognitiva moduler är:

  • Modulerna som styr dina händer när du cyklar på en cykel, och hindrar en krasch genom smärre vänster- och högersvängar.
  • Modulerna som tillåter en basketspelare att noggrant pricka bollen i basketkorgen.
  • Modulerna som talar om att du är hungrig och som talar om att du behöver mat.
  • Modulerna gör så att du uppskattar en vacker blomma, målning eller människa.
  • Modulerna som gör så att vissa människor blir svartsjuka på sin sambos vänner.
  • Modulerna som beräknar hastigheten på andra fordon och talar om ifall du hinner korsa vägen innan den andra bilen kommer.
  • Modulerna som talar om för dig att du ska titta åt både höger och vänster innan du korsar gatan.
  • Modulerna som gör så att föräldrar älskar och tar hand om sina barn.
  • Modulerna som reglerar sexualdriften.
  • Modulerna som har hand om strids- eller flyktmekanismer.

Lärt eller medärvt

Några av dessa moduler är delvis baserade på genetiskt arv, men dessa ärvda moduler kan även ändras genom inlärning. Allt som du lär dig, i din barndom och som vuxen kommer att läggas till som nya kognitiva moduler i din hjärna. En vuxen människa har miljontals kognitiva moduler. Människan har en unik kapacitet att framkalla och ändra kognitiva moduler, genom lärande. Människan har blivit så framgångsrik just därför att hon inte styrs så mycket av sin instinkt (genetiska moduler) utan kan byta ut eller ändra genetiska moduler med inlärda moduler.

Välja de rätta kognitiva modulerna

Hur väljer den mänskliga hjärnan den lämpligaste modulen för att använda på en bestämd situation, när hjärnan har miljontals moduler lagrade? Detta kan förklaras av en analogi med ett piano. Ett piano har ett antal strängar, en för varje ton. Om du låter en högtalare spela en viss ton högt, då kommer den motsvarande pianosträng att börja vibrera. Andra pianosträngar som motsvarar närliggande toner, och till övertoner till den spelade tonen, kommer också att vibrera, men inte lika mycket. Alla pianosträngarna tar emot ljudet, men bara de som matchar ljudet från högtalaren börjar vibrare. Alla pianosträngarna testar således ljudet på en gång.

På ett liknande sätt, när man stöter på en situation så kommer denna samtidigt att trigga många andra kognitiva moduler. Men hjärnan hittar de som passar bäst för situationen, de som är närmast matchade med den situation som ska klaras av. Detta fungerar precis som pianot, många moduler tar in situationen samtidigt (parallellt), men de moduler som passar bäst "vibrerar" kraftigast. Hjärnan har en valmekanism, där den kognitiva modul, som är starkast aktiverad tar över och används därefter som en modell för hur man ska behandla det nya läget. Exempel på en liknande valmekanism är när man känner smärta i olika delar av kroppen samtidigt, då är man endast medveten om den smärta är som man upplever som starkast. På samma sätt så kommer många andra moduler att reagera på situationen men endast en eller två av det starkaste kommer att ta sig upp till medvetandet i hjärnan.

Den mänskliga hjärnan innehåller miljarder med synapsiska anslutningar, i vilka de kognitiva modulerna lagras. Denna väldiga storlek och kapaciteten att snabbt hitta lämpliga moduler i detta väldiga lagringsutrymme är centralt i den mänskliga intelligensen.

Differences between computers and the human brain

Notera att detta är mycket olikt från hur en normal dator fungerar. Få datorer kan med lätthet aktivera och matcha bland miljoner av kognitiva moduler att välja på i en ny situation. Särskilt utmärkande för människor är förmågan att känna igen kognitiva moduler som är i någon mening liknande, men inte identiska till en ny situation. Datorer är bra på att hitta identiska situationer, men dåliga att hitta liknande men inte identiska situationer.

Psykiska störningar

Personlighetsstörningar och psykiska störningar kan lätt förklaras med hjälp av samma modell. Psykiska störning är helt enkelt olämpliga, dåligt fungerande kognitiva moduler. Personer som har varit med om en flygplansolycka får ofta en kognitiv mekanism som kan leda till att personen t.ex. inte vågar flyga igen. Denna speciella typ av kognitiva moduler kallas för fobier. Mer om fobier.

En person kan ha utvecklat kognitiva moduler i sin relation med nära familjemedlemmar. Dessa personer kan därefter använda dessa moduler när de träffar andra människor, även när modulerna inte passar så bra. Detta fenomen kallas för överförning i den psykologiska terminologin och är en av den vanligaste orsakerna till en neuros.

Med tvångstankar/tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder - OCD) menas att några kognitiva moduler stimuleras för mycket. Exempel på OCD är att man inte vill bli smutsig och därför hela tiden tvångsmässigt måste tvätta sig.

Det flesta normala människor har kognitiva modeller som hindrar dem från att begå brott. Brottslingar har andra modeller som orsakar deras kriminella beteende.

Personer med paranoida personlighetsstörningar har överdriven styrka hos kognitiva moduler med idén att annat folk är ute efter att komma åt dem.

Sigmund Freuds teori om borträngning, säger att vissa kognitiva moduler ibland trängs bort från vårt medvetande. Sådana bortträngda moduler kan felaktigt användas i fall där de inte är så lämpliga. Freud introducerade även idén om det undermedvetna, vilket innebär att våra kognitiva moduler inte alltid kan förstås eftersom vi inte är medvetna om dem. Sådana undermedvetna moduler kan styra oss utan att vi märker det, och detta gör det svårare att förkasta inadekvata moduler. Psykoterapi syftar därför ofta till att göra sådana undermedvetna moduler medvetna.

Behandling av psykiska störningar

Syftet med psykoterapi är att ändra eller byta ut olämpliga kognitiva moduler (kognitiv beteendeterapi). Viktigt är också att lära sig förstå olämpliga reaktioner som orsakas av olämpliga kognitiva moduler. Det är lättare att göra detta, om man är medveten om sina olämpliga kognitiva moduler, således är det centralt i psykoterapi att förstå och känna igen dessa moduler. Psykodynamiskskolan inom psykoterapi sätter mycket vikt vid att känna igen olämpliga moduler, inlärda som barn, medan gestaltskolan av psykoterapi sätter mer vikt vid att förstå hur de olämpliga modulerna fungerar i nutid.

Vissa psykiska störningar, som schizofreni, depression och OCD, förefaller vara kopplade till olämpligt startande och betoning på vissa moduler. Psykoterapi kan hjälpa för sådana störningar men behöver kombineras med mediciner som ändrar denna oriktiga stimulans av vissa moduler. Det bästa resultatet uppnås ofta av en kombination av läkemedel och psykoterapi.

Vidskepelse och fördomar

Ett problem med det mänskliga beroendet av användning av lagrade kognitiva moduler är att, när sådan moduler är olämpliga eller inaktuella, kan de orsaka vidskepelse, fördomar och ovilja att acceptera förändringar.

Det kan också vara ett problem att människor så lätt skapar olämpliga kognitiva moduler. För att förstå mekanismen bakom detta, kan man se på resultat av ett psykologiskt experiment. I detta experiment konstruerades en maskin, som producerade slumpmässiga bitar i en serie, antingen 0 eller 1. Bitarna kom slumpmässigt, men så att i genomsnitt, var tredje var en nolla, och två tredjedelar var en etta. Testpersonerna ombads därefter att gissa, innan skärmen visade nästa bit, om biten skulle vara en etta eller nolla. Testpersonen skulle få en belöning, som var högre ju oftare de gissade rätt.

Eftersom bitarna var slumpmässiga, fanns det ingen möjlighet att i verkligheten lista ut vad nästa bit skulle vara. Den optimala strategin i ett sådant fall är att hela tiden bara gissa på 1. Den strategin ger rätt 66,7% av gångerna. Men mycket få av testpersonerna kom fram till att använda denna optimala strategi. De flesta testpersonerna utvecklade en mer, eller mindre komplex teori för att räkna ut om nästa bit skall vara noll eller ett, ofta strategier som gav i genomsnitt 55,6% rätt.

Vad detta experimenterar indikerar, är att människor, när de konfronteras med en komplex verklighet, utvecklar komplexa förklaringsmoduler hellre än att acceptera att verkligheten har en slumpmässig beståndsdel som de inte kan förutsäga. I verkliga livet har man alltså en tendens att gissa på förklaringar, som ibland är felaktiga, när man konfronteras med en komplex verklighet. Exempel på sådana felaktiga moduler är föreställningar som att "Muslimer var skyldiga till 9/11-angreppen som dödade 2819 människor, därför är alla muslimer onda", eller "Denna homeopatiska medicin gör mig friskare".

Orsaken till att människor har denna tendens att utveckla felaktiga tankemoduler, är antagligen att det i många fall, är bättre att bygga nya eller reviderade kognitiva moduler än att inte förstå vad som händer. Tendensen att bygga nya eller reviderade kognitiva moduler är således ofta en god strategi, och den kan vara nyttig trots att den ibland frambringar felaktiga kognitiva moduler.

Gruppstöd

En annan mänsklig tendens är att gruppera andra människor i olika sorters grupper, och därefter gilla och stödja folk som tillhörd samma gruppen som man själv. Denna tendens kan leda till att man är mera positiv och ger mena hjälp till människor som man upplever tillhöra den egna folkgruppen, religionen eller som talar samma språk. Även inom ett språk, finns det subspråk, t.ex. det språk som läkare använder, när det meddelar sig med varandra. En person som hör hemma till en sådan grupp, såsom en läkare, är positivare till en annan person som är kapabel av att använda det medicinska språket. Denna tendens är antagligen delvis genetiskt grundad, och den kan ha uppkommit i en tid när människor levde i många små stammar och hade ett behov att stödja medlemmar i deras egna stam och att vara misstänksam mot medlemmar av andra stammar.

Är kognitiva moduler intelligent?

Notera att kognitiva moduler kan vara intelligenta eller dumma, rationella eller emotionella, effektiva eller ineffektiva, passande eller olämpliga. Psykisk sjukdom är, när en person har för många och för starka kognitiva moduler som är olämpliga.

Några människor brukar kategorisera mänskligt tänkande som rationellt tänkande eller känslotänkande, med ett implicit antagande om att rationellt tänkande är något som är bättre eller effektivare. Men det finns rationella och emotionella element i de flesta kognitiva moduler och många mycket viktiga moduler är starkt emotionella, till exempel den modul, som gör att människor tar omsorg för, och skyddar barn. Bättre än att sortera modulerna i rationella och känslomässiga, är att sortera modulerna i lämpliga och olämpliga.

Intelligent frågebesvarande på svenska. Ställ en enkel fråga:
Local help Info
Google-förmedlad annons
Slut på annons
Varning: Dokumenten på denna webbsajt visas enbart för information. Materialet är inte på något sätt avsett att ersätta professionell medicinsk undersökning och behandling av kvalificerad psykiater eller psykoterapeut. Materialet på denna webbsajt kan inte och skall inte användas som underlag för beslut om diagnos eller behandling. Om du hittar något som inte stämmer, skriv till [email protected].
Go to top of page Till sidans början
Ducnguyen på andra språk: Engelska Finska Tyska Grekiska Italienska Polska Ryska

bio-brain-work Copyright 2003-2017 Ducnguyen
Copyright 2003-2017 Ducnguyen.
Ducnguyen nominerades till finalen i Stockholm Challenge Award 2008.
Annonser (ej från Google):

medicinsk chef för Web4health
Kognitiv, gestalt-, insiktsterapi. Behandling av oro, ångest, övervikt, ätstörningar, kriser, fobier, utmattningsdepression m.m.
.
Akuttider finns.
http://pharmacy24.com.ua